Bildbomb från Rosanna :)
Colis är lurvig som en grizzlybjörn men mår toppen :D
A de va ju roligt
Kul hörrni, man kan ju undra varför ni ens vill ha uppdatering ?
Rosanna gästbloggar
Hej alla Åsas läsare!
Har lovat att skriva lite om hur det går för mig och Collina så att ni vet. Ni har ju följt Åsas och Collinas utveckling tillsammans så jag förstår att ni är nyfikna på hur Collina har det och hur det går!
Jag har nu haft Collina i ca 4 månader och jag trivs superbra med henne! Jag kunde inte ha fått en bättre häst. Collina passar mig utmärkt och vi lär känna varandra mer och mer för varje gång. Vi har tränat några gånger och det känns toppen! Collina har fått bra kritik från många håll och tränaren ser positivt på henne. Jag har varit osäker på hoppningen när det blir högre höjder men Collina gör mig säker. Jag vågar lita på henne och känner att jag börjar få bättre självförtroende igen! Jag ser verkligen fram emot en härlig tid med Collina. Nu i vår ska vi börja tävla och träna på riktigt och utvecklas mer tillsammans, det ser jag fram emot.
På dessa fyra månader har det hänt mycket. Första träningen flög vi runt på träningen i 110 över hinder på ca 60 cm, idag hoppar vi banor på omkring en meter kontrollerat och fint. Mycket kvar men det går framåt!
Collina verkar trivas bra här hos mig. Hon delar hage med ett tvåårigt halvblodssto och en 19 årig welshponny dom kommer bra överens allihop.
Vill verkligen tacka Åsa som låter mig ta del av hennes underbara prinsessa, det betyder otroligt mycket för mig!
Om det finns intresse från er och självkart från Åsa så skulle jag kunna uppdatera här på bloggen någon gång i månaden med bilder och resultat från tävlingar mm!
Många kramar! Rosanna
Hej igen !
Anonym
Jobbar du fortfarande i stallet du hade henne?
Svar: Nej de gör jag inte eftersom jag valde att ta en paus från hästarna helt och hållet, de va ju en av anledningarna till att Collina skulle ut på foder.
Jag har iaf pratat lite snabbt med Rosanna om att gästblogga och de ville hon jättegärna :D Dock åkte hon till Gambia imorse och ska va där i 2 veckor men hon lovade att hoppa in här och skriva lite och lägga upp bilder/filmer när hon kommer hem igen så ni kan få se :)
Sålänge kan jag bjuda på en ny bild på Collina som jag fick idag :)
PUSS & KRAM
Update och bildbomb :D
Ville mest skriva lite dels för att jag i flera dagar nu har saknat Colis ngt fruktansvärt mkt, mkt drömmar om nätterna, både bra och dåliga..
Hon har de iaf så bra som hon kan ha de, Rosanna, hennes familj och tränarna är supernöjda med henne, senast förra helgen va en trnare från skåne uppe som dom red för och han tyckte jättemkt om Colis, dom trnade då bana på 110-115 och Rosanna känner sig supertrygg med Colis även när hindrena höjs. Dom passar verkligen som handen i handsken och hur jobbigt de än känns vissa dagar att hon inte står hos mig lngre så är jag så himla glad att jag vågade ta steget och leta fodervrd till henne, och ännu gladare är jag väl att Rosanna och hennes mamma hittade henne så snabbt och att de funkade så bra redan från början. de kunde verkligen inte ha ordnat sig bättre ngn av oss inblandade och att inte behöva oroa mig lr fundera på hur hon har de osv är en stor tröst. Jag vet att hon har de bäst, hela familjen är så kära i min lilla prinsessa och jag hör bara positiva och roliga saker om henne varje gng jag pratar med Rosanna :') <3
De är några som frågat mig ( när jag skrivit att jag saknar henne så mkt ) varför jag inte åker och hälsar på henne om de nu är så jobbigt, så långt bort står hon ju inte osv.
Nej de är helt sant, hon står bara 1 timme med bil från mig, 2 timmar om jag ska ta mig dit kommunalt och jag är välkommen att komma och hälsa på och rida när jag vill. De handlar mer om nr jag och mamva åkte och hälsade på ca 3 veckor efter att hon flyttat så va de sjukt jobbigt samtidigt som de va jätteskönt att pussa och klappa på henne. Men efteråt, på vägen hem och en lång tid efteråt så saknade jag henne bara ännu mer och de trodde jag inte va möjligt. Så lite därför har jag undvikit de fast jag och Rosanna försökt boka flera ggr som jag ska komma till dom. Nu är de lite drygt 2 mån sen jag va där så ska faktiskt försöka åka dit ngn helg snart. De kanske inte kommer kännas fullt lika jobbigt då för nu har jag hunnit vänja mig på ett annat sätt, hunnit ställa om mig till ett liv utan häst men de har tagit lite tid.
Sen tänkte jag kolla med er också om de finns intresse från er sida att höra Rosanna berätta lite sj om henne och Colis, hur de går osv? :) Kan isf fråga henne om hon skulle vilja gästblogga lite :)
Hoppas på lite feedback nu när jag skrev ett lite längre inlägg hihi :P
Slänger in en bildbomd med blandade bilder på oss från dom nästan 3 åren jag hade henne :)
Vart jäääättemånga bilder nu hihi men aja, finaste ♥
Collina DÅ och NU
Collina första tiden hemma hos mig oktober/november 2007
Hoppträning, februari 2008
Collina i slutet av tiden hos mig, maj - augusti 2010
Film från sista hoppträningen, juli 2010
Va tycker ni? Lite skillnad va ;)
Colis <3
Mamma, jag och lillebror åkte ju och hälsade på Colis igår uppe i gottröra :)
Hon mådde jättebra och trivs super, de märktes :)
Vi rullar oss fortf heeela tiden och slår fortfarandet huvudet i olika saker hahaha xD
Glad att se oss blev hon iaf och de va ömsesidigt vill jag lova, som jag saknat henne <3
Jag åker upp till dom ngn helg snart för att stanna lite längre så jag och Rosanna kan rida ut och lite sånt :)
Lite update
Hej allihop :) Hur är de med er? Tänkte bara kasta in lite update här ang. Collina :)
Hon har de superbra hos Rosanna och hennes familj och dom trivs jättebra med henne. Dom ska börja träna ordentligt nu näst avecka och planerar att starta en clear round om ngn mån :) Mamma och jag ska dit och hälsa på henne på måndag :'D
Slänger in ett par bilder också som jag fått av Rosanna :)
Collina och hennes nya bästis, 2åringen Juni :)
Nu har hon åkt, kl 10.50 lastade jag henne, gav henne en kram, pussade henne, bad henne sköta sig och sa att jag älskade henne innan vi sa hej då. Tårarna kom medsamma jag knäppte fast henne i transporten, kände redan då av den enorma saknaden hon skulle lämna efter sig. Jag håller tummarna för att allt blir bra för henne nu.
Kl 13.00 ringde Rosanna och berättade att dom hade kommit fram och allt har gått bra, hon hade precis gått ut i hagen när hon ringde mig.
Så ja jag antar att detta är sista inlägget här, bloggen kommer finnas kvar men utan uppdatering antagligen.
Tack alla som läst och fått mig att fortsätta den här bloggen, NI som stöttat mig genom detta val.
Tack & hej, leverpastej
2 sista bilderna på oss, iaf för en tid framöver
I ♥ Y O U
Lycka <3
Åkte ut till stallet idag vid halv 5 för att hinna rida lite :) Blev ca 30 min i ridhuset och Colins va såååå fin, precis som sist vi red där inne, varför måste hon gå så himla fint och bra nu när de bara är 9 dagar kvar :'(
2 bilder från i vintras på Helmer RC
I ♥ U - då, nu & föralltid
LÄS DETTA !!!
SÅ KAN DET GÅ NÄR MAN SÖKER AKUT HJÄLP PÅ STRÖMSHOLM.
Vid ca 14,00 2010-06-29 ser vi att vår ettåring Zvensson Svensson e. Chairman la Silla – Cortez – Chagall ligger och sover bredvid sina hagkamrater, en 2årig hingst och 2 äldre valacker. Även de sover, fast stående.
Ett par timmar senare ser vi att han fortfarande ligger, men har förflyttat sig ca 40m. Vi går då ner för att titta till honom. Han verkar vara på gränsen till koma och vi larmar veterinär. Vi täcker honom med fuktiga badlakan mot insekterna och tempar, 38,8. Vi fuktar hans mun med nappflaska och han sväljer lite av vattnet. Efter ca 25 minuter kommer Veterinär Kicki Granberg. Hon undersöker honom grundligt utan att hitta något konkret. Efter att han konfererat med vet på SLU ges cortison, vi vänder hästen och Kicki åker till kliniken för att hämta dropp. Inom en timme är vi igång att ge honom 5l natriumclorid med tillsatser och 2 l glucos. Sedan vaknar Svensson, gnäggar åt oss och vi får upp honom liggande på buken. Han dricker lite ur hink och börjar äta hö med god aptit. Vi känner hoppet spira. Kicki åker på ett annat akutfall men ringer efter en stund och föreslår att vi ska ge sirap under tungan. Det svarar han bra på. Så fortskrider natten. Han sover en stund, blir vänd och ligger ofta på buken och äter. Vet Kicki tar prover. Lever och njurvärden också normala.
Zvensson Svensson äter, dricker, kissar och bajsar. Han drar in benen fint under sig och vet Kicki gör bedömningen att han med hjälp av en lyft kan komma upp på fötter. Vi är givetvis medvetna att prognosen är dålig, eftersom vi inte vet varför han hamnat i situationen men allt vi hittills gjort har gett positiv respons. Hästen har dessutom högsta veterinärvårdsförsäkring för att kunna få bästa möjliga vård om det behövs. Den täcker även djurambulans men någon sådan som tog liggande hästar gick inte att uppbringa. Vi tömde vår transport på inredning, lånade upp en stor, stark pressenning och lyfte in honom i transporten med hjälp av underbara vänner och grannar. Zvensson var ovanligt stor. Lasse ringde och förvarnade Strömsholm om att vi skulle komma in. Han klargjorde situationen och berättade att han vägde ca 400kg.
Karl Johan 15år och jag rullar mot djursjukhuset.
Eftersom pressenningen var något stor så kom den att täcka hästens bakdel under transporten som tog ca 1,5 timme. Zvensson är alltså ganska svettig när vi kommer fram men lyfter på huvudet och gnäggar när vi öppnar framdörren. Vi går in på akutmottagnningen och anmäler vår ankomst. De frågar om vi behöver en vagn. Absolut svarar vi och ser att vagnen de hämtar tar 500kg. En hästskötare säger till sonen –"Ja, han väger väl runt 200kg"? -Jag tror han väger mer, han är så här stor, säger sonen och måttar vid näsan ( 160cm ). Oj, säger hästskötaren och ser förvirrad ut. De trodde alltså inte Lasse visste vad han talade om när han talade om att han vägde ca 400kg. Hästen har matat sig fram så långt han kan komma i transporten.. Där är en vingmutter som ser otäck ut. Någon hämtar en liten blå filt när vi ber om något att skydda hans huvud med. Vi får ingen hjälp att lägga dit den. Vi backar upp på rampen utanför entrén och fäller lastrampen. Redan i detta skedet klargör Veterinär Maria Sjöström att hon inte har för avsikt att försöka ta ur hästen ur transporten. Hon säger att det är väldigt vanligt att så stora unghästar som vår ofta drabbas av något liknande osteoscondros i nacken. Då kan de drabbas av snabbt kommande yrsel, säger hon. Det är hennes gissningsdiagnos på Zvensson Svensson. Mardrömmen har börjat.
"Reser han sig inte själv därinne är det ingen idé", låter hon oss veta. Hon klargör att deras erfarenhet är att om en häst inte kommit på benen inom 3 timmar efter en operation är det kört. På Strömsholm avlivas de alltid efter 6 timmar om de inte kommit på benen då. Så våran häst som legat ett dygn skakar hon bara på huvudet åt. Han ska resa sig själv inne i transporten, punkt slut.
Om jag vetat då att de på SLU kan vänta ut dem upp till 14 dagar, så länge hästen i övrigt är i god vigör hade jag stängt transporten och åkt vidare till dem.
Veterinär Maria Sjöström Lyssnar inte på när vi berättar om hur fint han svarat på olika behandlingar. Hon ringer inte Veterinär Kicki Granbeg förrän efter flera timmar, trots att vi tjatar. Massor av prover tas, som förmodligen redan Kicki tagit. Vi upprepar gång på gång att han inte kan resa sig inne i transporten. Vi frågar om de inte kan trumma ihop folk och lyfta ut honom. Finns inga stora starka karlar? Möjligtvis vaktmästaren, och han har nog ingen lust, svarar en hästskötare. Efter mycket tjat får vi i alla fall hjälp att dra honom lite längre bak i transporten med hjälp av den pressenning han fortfarande ligger på. Innan det låg han och sparkade förtvivlat ut genom framdörren. För att inte bli sparkade när de sätter dropp så bakbinds han med kobindslen. Sonen får kliva in till sin skräckslagna älskling och lyfta upp dem så att de kan binda droppet i takluckan. Vi känner vanmakt över att de inte verkar ha någon ambition att hjälpa honom upp. Hängmatta är bara ett stöd för hästar som redan kan stå säger Veterinär Maria Sjöström. Då det som händer är så orealistiskt och verklighetsfrämmande ber jag Veterinär Maria Sjöström att per telefon förklara för maken vad som händer. Till honom säger hon att hängmattan inte går att flytta från operationssalen.
När Zvensson vätskats upp ska han resa sig. Fast han inte kan. Och detta ska han göra skräckslagen i ett för trångt utrymme bakbunden med kobindslen liggande på en pressenning. I hans grimma fästs en longerlina. När vi försöker få Veterinär Maria Sjöström att försöka med sirap, som vi sett att han svarat bra på hemma, avfärdas det med att han fått glukos i droppet och att hans sockervärden var bra. Vi forsätter tjata om att dra ut honom. Men nej. Eftersom de som ska genomföra resningsförsöken är två normalbyggda hästskötare och en tillika veterinär måste jag och Karl Johan hjälpa till med det grymma djurplågeri som följer. Det dras i linor och kobindslen, slängs vatten på honom och manas på ( rappas ) med ändarna på longerlina och kobindslen. En gång kommer han upp på buken men eftersom hans ben är bundna kan han inte ens försöka att resa sig. Han försöker inte tillräckligt, säger Veterinär Maria Sjöström.
Jag vet inte vad klockan är når jag ser att vår häst har gett upp. Han är illa skavd av resningsförsöken och helt apatisk. Karl Johan och jag gråter och känner att vi inte har något val. En hästskötare frågar om vi vill ha en bit man, det vill vi och hon klipper av en tuss åt oss. Detta är det enda tecken på empati vi ser.
Veterinär Maria Sjöström avlivar honom snabbt och effektivt med gift. Fortfarande inne i transporten. Jag väljer att vara med och smeka hans huvud. Vill inte svika honom i sista stund.
Jag tvingas hjälpa till att dra ut min älskade häst död ur transporten, eftersom jag annars skulle få vänta med min otröstlige son till kl 9 på kvällen.
– Kan du ta huvudet, frågar de okänsligt. Nej, svarar jag.
– Kan du dra i svansen , frågar de då. Nej sa jag.
– Jag kan dra i en lina om jag inte tittar på honom, sa jag. Och så blev det.
Jag skriver på några papper och vi stänger transporten med den nerkissade pressenningen och rullar hemåt i förhoppningen att allt bara är en ond dröm.
Morgonen därpå kommer chocken och självanklagelserna över att vi gick med på det vår häst utsattes för på Akutdjursjukhuset Strömsholm. Det vi bevittnat ger ångest.
Vi kan inte få vår häst tillbaka och kanske hade han inte klarat det ändå. Men han borde fått en ärlig chans och det fick han inte där. Med facit i hand skulle vi, tillsammans med vet Kicki Granberg försökt få upp honom med en kolyft hemma. Det kanske från början bara var ett blodsockerfall. Han var ju så stor, insekterna var hemska så han kanske inte ätit som han skulle. Vi får aldrig veta.
Hjälp oss sprida historien om Zvensson Svensson så kanske fler hästar och hästägare slipper utsättas för att i god tro söka vård där de möts av total brist på empati och ambition att kurera ditt djur. Åk hellre ett par timmar till så att ni blir bemötta på ett professionellt sätt. Hjälp oss varna andra för att förhindra att det händer igen, så kanske det som hände inte var helt meningslöst.
Tack alla underbara vänner och bekanta för hjälp och tröstekramar. Ert stöd är ovärderligt.
Håll koll
Stulna amstaff !!
Hija är en 2årig tigrerad amstafftik med mammatuttar då hon har valpar hemma.
Doffe är en vit amstaffhane med blå ögon och nedsatt hörsel. han har ett ovanligt utseende och specifika prickar vid nosen som lätt kan kännas igen.
Ser du dessa hundar så kontakta genast polisen!
Hundarna blev stulna utanför Coop Forum vid Stenby Västerås vid 9 tiden
den 13 augusti.
fler bilder finns på sanna ahlms facebook
0700721665 eller 0700721666. Det är nummer till
Sanna och Chrille. ägarna till hundarna.
Kopiera bilden och text lägg in på era bilddagböcker. Valparna saknar sin mamma !! Ser ni hundarna ute ring polisen dom kan finnas i hela sverige !!!!!!
Guess what ?
Collina ser numera ut såhär
Ngn som kan gissa va jag menar? ;)
<3<3<3<3
Saknar ord för hur fin Colis va idag, äääälskling <3 Dagar som idag känns de extra jobbigt att hons ka åka, bara 15 dagar kvar nu....
Lööördag
Är så sjukt glad att solen är tillbaka, trodde sommaren va över där ett tag men tack och lov inte :D
Ska strax åka ut till stallet och ta in hästarna. Blir en uteritt på lilla C idag, ska bli mys :) Va har ni gjort med era hästar? :)
Tänkte även passa på att be om lite hjälp ang. fodervärdskontrakt. är de ngt spec. ni tycker man ska skriva i de förutom de som redan står i dom färdiga som man kan köpa? :)
Colis sommaren 09 ute hos mamma och pappa
Nu har hon åkt, kl 10.50 lastade jag henne, gav henne en kram, pussade henne, bad henne sköta sig och sa att jag älskade henne innan vi sa hej då. Tårarna kom medsamma jag knäppte fast henne i transporten, kände redan då av den enorma saknaden hon skulle lämna efter sig. Jag håller tummarna för att allt blir bra för henne nu.
Kl 13.00 ringde Rosanna och berättade att dom hade kommit fram och allt har gått bra, hon hade precis gått ut i hagen när hon ringde mig.
Så ja jag antar att detta är sista inlägget här, bloggen kommer finnas kvar men utan uppdatering antagligen.
Tack alla som läst och fått mig att fortsätta den här bloggen, NI som stöttat mig genom detta val.
Tack & hej, leverpastej
2 sista bilderna på oss, iaf för en tid framöver
I ♥ Y O U
Åkte ut till stallet idag vid halv 5 för att hinna rida lite :) Blev ca 30 min i ridhuset och Colins va såååå fin, precis som sist vi red där inne, varför måste hon gå så himla fint och bra nu när de bara är 9 dagar kvar :'(
2 bilder från i vintras på Helmer RC
I ♥ U - då, nu & föralltid
SÅ KAN DET GÅ NÄR MAN SÖKER AKUT HJÄLP PÅ STRÖMSHOLM.
Vid ca 14,00 2010-06-29 ser vi att vår ettåring Zvensson Svensson e. Chairman la Silla – Cortez – Chagall ligger och sover bredvid sina hagkamrater, en 2årig hingst och 2 äldre valacker. Även de sover, fast stående.
Ett par timmar senare ser vi att han fortfarande ligger, men har förflyttat sig ca 40m. Vi går då ner för att titta till honom. Han verkar vara på gränsen till koma och vi larmar veterinär. Vi täcker honom med fuktiga badlakan mot insekterna och tempar, 38,8. Vi fuktar hans mun med nappflaska och han sväljer lite av vattnet. Efter ca 25 minuter kommer Veterinär Kicki Granberg. Hon undersöker honom grundligt utan att hitta något konkret. Efter att han konfererat med vet på SLU ges cortison, vi vänder hästen och Kicki åker till kliniken för att hämta dropp. Inom en timme är vi igång att ge honom 5l natriumclorid med tillsatser och 2 l glucos. Sedan vaknar Svensson, gnäggar åt oss och vi får upp honom liggande på buken. Han dricker lite ur hink och börjar äta hö med god aptit. Vi känner hoppet spira. Kicki åker på ett annat akutfall men ringer efter en stund och föreslår att vi ska ge sirap under tungan. Det svarar han bra på. Så fortskrider natten. Han sover en stund, blir vänd och ligger ofta på buken och äter. Vet Kicki tar prover. Lever och njurvärden också normala.
Zvensson Svensson äter, dricker, kissar och bajsar. Han drar in benen fint under sig och vet Kicki gör bedömningen att han med hjälp av en lyft kan komma upp på fötter. Vi är givetvis medvetna att prognosen är dålig, eftersom vi inte vet varför han hamnat i situationen men allt vi hittills gjort har gett positiv respons. Hästen har dessutom högsta veterinärvårdsförsäkring för att kunna få bästa möjliga vård om det behövs. Den täcker även djurambulans men någon sådan som tog liggande hästar gick inte att uppbringa. Vi tömde vår transport på inredning, lånade upp en stor, stark pressenning och lyfte in honom i transporten med hjälp av underbara vänner och grannar. Zvensson var ovanligt stor. Lasse ringde och förvarnade Strömsholm om att vi skulle komma in. Han klargjorde situationen och berättade att han vägde ca 400kg.
Karl Johan 15år och jag rullar mot djursjukhuset.
Eftersom pressenningen var något stor så kom den att täcka hästens bakdel under transporten som tog ca 1,5 timme. Zvensson är alltså ganska svettig när vi kommer fram men lyfter på huvudet och gnäggar när vi öppnar framdörren. Vi går in på akutmottagnningen och anmäler vår ankomst. De frågar om vi behöver en vagn. Absolut svarar vi och ser att vagnen de hämtar tar 500kg. En hästskötare säger till sonen –"Ja, han väger väl runt 200kg"? -Jag tror han väger mer, han är så här stor, säger sonen och måttar vid näsan ( 160cm ). Oj, säger hästskötaren och ser förvirrad ut. De trodde alltså inte Lasse visste vad han talade om när han talade om att han vägde ca 400kg. Hästen har matat sig fram så långt han kan komma i transporten.. Där är en vingmutter som ser otäck ut. Någon hämtar en liten blå filt när vi ber om något att skydda hans huvud med. Vi får ingen hjälp att lägga dit den. Vi backar upp på rampen utanför entrén och fäller lastrampen. Redan i detta skedet klargör Veterinär Maria Sjöström att hon inte har för avsikt att försöka ta ur hästen ur transporten. Hon säger att det är väldigt vanligt att så stora unghästar som vår ofta drabbas av något liknande osteoscondros i nacken. Då kan de drabbas av snabbt kommande yrsel, säger hon. Det är hennes gissningsdiagnos på Zvensson Svensson. Mardrömmen har börjat.
"Reser han sig inte själv därinne är det ingen idé", låter hon oss veta. Hon klargör att deras erfarenhet är att om en häst inte kommit på benen inom 3 timmar efter en operation är det kört. På Strömsholm avlivas de alltid efter 6 timmar om de inte kommit på benen då. Så våran häst som legat ett dygn skakar hon bara på huvudet åt. Han ska resa sig själv inne i transporten, punkt slut.
Om jag vetat då att de på SLU kan vänta ut dem upp till 14 dagar, så länge hästen i övrigt är i god vigör hade jag stängt transporten och åkt vidare till dem.
Veterinär Maria Sjöström Lyssnar inte på när vi berättar om hur fint han svarat på olika behandlingar. Hon ringer inte Veterinär Kicki Granbeg förrän efter flera timmar, trots att vi tjatar. Massor av prover tas, som förmodligen redan Kicki tagit. Vi upprepar gång på gång att han inte kan resa sig inne i transporten. Vi frågar om de inte kan trumma ihop folk och lyfta ut honom. Finns inga stora starka karlar? Möjligtvis vaktmästaren, och han har nog ingen lust, svarar en hästskötare. Efter mycket tjat får vi i alla fall hjälp att dra honom lite längre bak i transporten med hjälp av den pressenning han fortfarande ligger på. Innan det låg han och sparkade förtvivlat ut genom framdörren. För att inte bli sparkade när de sätter dropp så bakbinds han med kobindslen. Sonen får kliva in till sin skräckslagna älskling och lyfta upp dem så att de kan binda droppet i takluckan. Vi känner vanmakt över att de inte verkar ha någon ambition att hjälpa honom upp. Hängmatta är bara ett stöd för hästar som redan kan stå säger Veterinär Maria Sjöström. Då det som händer är så orealistiskt och verklighetsfrämmande ber jag Veterinär Maria Sjöström att per telefon förklara för maken vad som händer. Till honom säger hon att hängmattan inte går att flytta från operationssalen.
När Zvensson vätskats upp ska han resa sig. Fast han inte kan. Och detta ska han göra skräckslagen i ett för trångt utrymme bakbunden med kobindslen liggande på en pressenning. I hans grimma fästs en longerlina. När vi försöker få Veterinär Maria Sjöström att försöka med sirap, som vi sett att han svarat bra på hemma, avfärdas det med att han fått glukos i droppet och att hans sockervärden var bra. Vi forsätter tjata om att dra ut honom. Men nej. Eftersom de som ska genomföra resningsförsöken är två normalbyggda hästskötare och en tillika veterinär måste jag och Karl Johan hjälpa till med det grymma djurplågeri som följer. Det dras i linor och kobindslen, slängs vatten på honom och manas på ( rappas ) med ändarna på longerlina och kobindslen. En gång kommer han upp på buken men eftersom hans ben är bundna kan han inte ens försöka att resa sig. Han försöker inte tillräckligt, säger Veterinär Maria Sjöström.
Jag vet inte vad klockan är når jag ser att vår häst har gett upp. Han är illa skavd av resningsförsöken och helt apatisk. Karl Johan och jag gråter och känner att vi inte har något val. En hästskötare frågar om vi vill ha en bit man, det vill vi och hon klipper av en tuss åt oss. Detta är det enda tecken på empati vi ser.
Veterinär Maria Sjöström avlivar honom snabbt och effektivt med gift. Fortfarande inne i transporten. Jag väljer att vara med och smeka hans huvud. Vill inte svika honom i sista stund.
Jag tvingas hjälpa till att dra ut min älskade häst död ur transporten, eftersom jag annars skulle få vänta med min otröstlige son till kl 9 på kvällen.
– Kan du ta huvudet, frågar de okänsligt. Nej, svarar jag.
– Kan du dra i svansen , frågar de då. Nej sa jag.
– Jag kan dra i en lina om jag inte tittar på honom, sa jag. Och så blev det.
Jag skriver på några papper och vi stänger transporten med den nerkissade pressenningen och rullar hemåt i förhoppningen att allt bara är en ond dröm.
Morgonen därpå kommer chocken och självanklagelserna över att vi gick med på det vår häst utsattes för på Akutdjursjukhuset Strömsholm. Det vi bevittnat ger ångest.
Vi kan inte få vår häst tillbaka och kanske hade han inte klarat det ändå. Men han borde fått en ärlig chans och det fick han inte där. Med facit i hand skulle vi, tillsammans med vet Kicki Granberg försökt få upp honom med en kolyft hemma. Det kanske från början bara var ett blodsockerfall. Han var ju så stor, insekterna var hemska så han kanske inte ätit som han skulle. Vi får aldrig veta.
Hjälp oss sprida historien om Zvensson Svensson så kanske fler hästar och hästägare slipper utsättas för att i god tro söka vård där de möts av total brist på empati och ambition att kurera ditt djur. Åk hellre ett par timmar till så att ni blir bemötta på ett professionellt sätt. Hjälp oss varna andra för att förhindra att det händer igen, så kanske det som hände inte var helt meningslöst.
Tack alla underbara vänner och bekanta för hjälp och tröstekramar. Ert stöd är ovärderligt.
Stulna amstaff !!
Hija är en 2årig tigrerad amstafftik med mammatuttar då hon har valpar hemma.
Doffe är en vit amstaffhane med blå ögon och nedsatt hörsel. han har ett ovanligt utseende och specifika prickar vid nosen som lätt kan kännas igen.
Ser du dessa hundar så kontakta genast polisen!
Hundarna blev stulna utanför Coop Forum vid Stenby Västerås vid 9 tiden
den 13 augusti.
fler bilder finns på sanna ahlms facebook
0700721665 eller 0700721666. Det är nummer till
Sanna och Chrille. ägarna till hundarna.
Kopiera bilden och text lägg in på era bilddagböcker. Valparna saknar sin mamma !! Ser ni hundarna ute ring polisen dom kan finnas i hela sverige !!!!!!
Collina ser numera ut såhär
Ngn som kan gissa va jag menar? ;)
Saknar ord för hur fin Colis va idag, äääälskling <3 Dagar som idag känns de extra jobbigt att hons ka åka, bara 15 dagar kvar nu....
Är så sjukt glad att solen är tillbaka, trodde sommaren va över där ett tag men tack och lov inte :D
Ska strax åka ut till stallet och ta in hästarna. Blir en uteritt på lilla C idag, ska bli mys :) Va har ni gjort med era hästar? :)
Tänkte även passa på att be om lite hjälp ang. fodervärdskontrakt. är de ngt spec. ni tycker man ska skriva i de förutom de som redan står i dom färdiga som man kan köpa? :)
Colis sommaren 09 ute hos mamma och pappa
