Update och bildbomb :D
Hej alla ni som fortf kikar in då och då :)
Ville mest skriva lite dels för att jag i flera dagar nu har saknat Colis ngt fruktansvärt mkt, mkt drömmar om nätterna, både bra och dåliga..
Hon har de iaf så bra som hon kan ha de, Rosanna, hennes familj och tränarna är supernöjda med henne, senast förra helgen va en trnare från skåne uppe som dom red för och han tyckte jättemkt om Colis, dom trnade då bana på 110-115 och Rosanna känner sig supertrygg med Colis även när hindrena höjs. Dom passar verkligen som handen i handsken och hur jobbigt de än känns vissa dagar att hon inte står hos mig lngre så är jag så himla glad att jag vågade ta steget och leta fodervrd till henne, och ännu gladare är jag väl att Rosanna och hennes mamma hittade henne så snabbt och att de funkade så bra redan från början. de kunde verkligen inte ha ordnat sig bättre ngn av oss inblandade och att inte behöva oroa mig lr fundera på hur hon har de osv är en stor tröst. Jag vet att hon har de bäst, hela familjen är så kära i min lilla prinsessa och jag hör bara positiva och roliga saker om henne varje gng jag pratar med Rosanna :') <3
De är några som frågat mig ( när jag skrivit att jag saknar henne så mkt ) varför jag inte åker och hälsar på henne om de nu är så jobbigt, så långt bort står hon ju inte osv.
Nej de är helt sant, hon står bara 1 timme med bil från mig, 2 timmar om jag ska ta mig dit kommunalt och jag är välkommen att komma och hälsa på och rida när jag vill. De handlar mer om nr jag och mamva åkte och hälsade på ca 3 veckor efter att hon flyttat så va de sjukt jobbigt samtidigt som de va jätteskönt att pussa och klappa på henne. Men efteråt, på vägen hem och en lång tid efteråt så saknade jag henne bara ännu mer och de trodde jag inte va möjligt. Så lite därför har jag undvikit de fast jag och Rosanna försökt boka flera ggr som jag ska komma till dom. Nu är de lite drygt 2 mån sen jag va där så ska faktiskt försöka åka dit ngn helg snart. De kanske inte kommer kännas fullt lika jobbigt då för nu har jag hunnit vänja mig på ett annat sätt, hunnit ställa om mig till ett liv utan häst men de har tagit lite tid.
Sen tänkte jag kolla med er också om de finns intresse från er sida att höra Rosanna berätta lite sj om henne och Colis, hur de går osv? :) Kan isf fråga henne om hon skulle vilja gästblogga lite :)
Hoppas på lite feedback nu när jag skrev ett lite längre inlägg hihi :P
Slänger in en bildbomd med blandade bilder på oss från dom nästan 3 åren jag hade henne :)
Vart jäääättemånga bilder nu hihi men aja, finaste ♥
Ville mest skriva lite dels för att jag i flera dagar nu har saknat Colis ngt fruktansvärt mkt, mkt drömmar om nätterna, både bra och dåliga..
Hon har de iaf så bra som hon kan ha de, Rosanna, hennes familj och tränarna är supernöjda med henne, senast förra helgen va en trnare från skåne uppe som dom red för och han tyckte jättemkt om Colis, dom trnade då bana på 110-115 och Rosanna känner sig supertrygg med Colis även när hindrena höjs. Dom passar verkligen som handen i handsken och hur jobbigt de än känns vissa dagar att hon inte står hos mig lngre så är jag så himla glad att jag vågade ta steget och leta fodervrd till henne, och ännu gladare är jag väl att Rosanna och hennes mamma hittade henne så snabbt och att de funkade så bra redan från början. de kunde verkligen inte ha ordnat sig bättre ngn av oss inblandade och att inte behöva oroa mig lr fundera på hur hon har de osv är en stor tröst. Jag vet att hon har de bäst, hela familjen är så kära i min lilla prinsessa och jag hör bara positiva och roliga saker om henne varje gng jag pratar med Rosanna :') <3
De är några som frågat mig ( när jag skrivit att jag saknar henne så mkt ) varför jag inte åker och hälsar på henne om de nu är så jobbigt, så långt bort står hon ju inte osv.
Nej de är helt sant, hon står bara 1 timme med bil från mig, 2 timmar om jag ska ta mig dit kommunalt och jag är välkommen att komma och hälsa på och rida när jag vill. De handlar mer om nr jag och mamva åkte och hälsade på ca 3 veckor efter att hon flyttat så va de sjukt jobbigt samtidigt som de va jätteskönt att pussa och klappa på henne. Men efteråt, på vägen hem och en lång tid efteråt så saknade jag henne bara ännu mer och de trodde jag inte va möjligt. Så lite därför har jag undvikit de fast jag och Rosanna försökt boka flera ggr som jag ska komma till dom. Nu är de lite drygt 2 mån sen jag va där så ska faktiskt försöka åka dit ngn helg snart. De kanske inte kommer kännas fullt lika jobbigt då för nu har jag hunnit vänja mig på ett annat sätt, hunnit ställa om mig till ett liv utan häst men de har tagit lite tid.
Sen tänkte jag kolla med er också om de finns intresse från er sida att höra Rosanna berätta lite sj om henne och Colis, hur de går osv? :) Kan isf fråga henne om hon skulle vilja gästblogga lite :)
Hoppas på lite feedback nu när jag skrev ett lite längre inlägg hihi :P
Slänger in en bildbomd med blandade bilder på oss från dom nästan 3 åren jag hade henne :)
Vart jäääättemånga bilder nu hihi men aja, finaste ♥
